[Webbplats för Erik Engdahl] --> [Underhemsida om autismspektrumtillstånd]
Denna sida, version 2013-10-06, har adressen http://www.erikengdahl.se/autism/autism2-sv.html

 In English!

Erik Engdahl:
Autismspektrumtillstånd som relationellt fenomen

(Version 2013-10-06)


En tidigare resumé av en blivande artikel om autismspektrumstillstånd beskrev sådana med fokus på personen själv, den som diagnosticeras ha detta tillstånd. I denna andra resumé fokuseras istället på tillståndet som ett relationellt fenomen.

I U.S.A. finns (eller snarare fanns) skämtwebbplatsen "Institutet för studiet av de neurologiskt typiska". Där ges diagnoskriterier för "666.00 Neurotypisk störning"(NTS) från DSN-IV (Diagnostiska och statistiska manualen för normalstörningar). Kriterierna är uppbyggda enligt samma model som dem i DSM-IV (Diagostiska och statistiska manualen för mentala störningar), vid sidan om ICD-10 den vanligaste nu gällande diagnosmanualen. Under 2013 utkom DSM-5 efter mångårigt utarbetande.

Skaparna av den nyss nämnda skämtwebbplatsen framhåller att diagnosen NTS är en skämtdiagnos och i nuläget är den det. Författaren till denna resumé anser dock att diagnosen i viss mening kunde göras seriös. Den skulle då tillhöra det utvidgade autismspektrumet, i dess robusta ända. Det viktigaste symptomet blir då svårigheten att kommunicera med dem som har eller skulle kunna få diagnos inom det nuvarande autismspektrumet.

Inom feminismen finns två poler, likhets- och särartsfeminism. De förstnämnda betonar könens/genusens likheter medans särartsfeminism hävdar att män är från Mars, kvinnor från Venus och aldrig mötas de två.

En liknande polaritet kan illustrera en skillnad mellan skaparna av den ovan nämnda skämtwebbplats och författaren till denna resumé. Institutet för studiet av de neurologiskt typiska är "särartare" medan författaren till denna resumé är "likhetare". Den sistnämnda hänför neurotypiskt syndrom till det utvidgade autismspektrumet istället för att behandlas som ett väsenskilt fenomen.

I en fysisk kommunikationskanal, t.ex. ett avsnitt av en vattenledning eller elektrisk krets, begränsas det som framföres av de förekommande hindren.

I en elektrisk krets framförs elektriska laddningar vilka bildar en elektrisk ström I. För ett avsnitt av kretsen gäller Ohms lag U = RI där U är spänningen mellan ändpunkterna, mätt t.ex. i enheten 1 volt; R är resistansen, motståndet, mätt t.ex. i enheten 1 ohm; och I är strömmen, mätt t.ex. i enheten 1 ampere.

Ommöblering av Ohms lag medelst division av bägge leden med motståndet R ger U/R = I eller U · 1/R = I. Betydelsen av den ommöblerade lagen är bl.a. att vid konstant spänning U minskar strömmen I, de elektriska laddningarna som transporteras, då motståndet R ökar. Man säger att strömmen är omvänt proportionell mot motståndet. Som varande en del av en elektriska krets fungerar en fysisk kommunikationskanal på detta sätt.

En socialpsykisk kommunikationskanal skiljer sig fundamentalt från en fysisk kommunikationskanal. I vardera ändan finns en individ på personlig (eller ev. på kollektiv) nivå. Var och en av dem reglerar sin egen förstahandsmässiga roll genom att mer eller mindre, någon gång inte alls, krampa ihop sin ände av kommunikationskanalen. Detta ger på vardera sidan av kanalen respektive unilateral kommunikationsavstängningskramp.

Nyckelstorheten för karaktärisera en sådan socialpsykisk kommunikationskanal är graden av ointimitet. Graden av ointimitet eller den bilaterala kommunikationsavstängningskrampen ges av den matematiska produkten (multiplikation) av de unilaterala kommunikationsavstängninskramperna vid vardera ändorna. (Se författarens text "Beskrivning av bilateral kommunikationsavstängningskramp (icke-intimitet) med hjälp av den halvkvantitatiska logaritmiska multiplkationstabellen" angående produkten!)

Numera har de flesta bredband. Innan dess användes telefonuppringda modem. Strax efter uppringningen hördes konstiga ljud från modemet. Det som då skedde var att modemet och modemservern på andra sidan förhandlade med varandra om den lämpliga informationsöverföringsfarten. (Farten avser hur tätt 0:orna och 1:orna är packade i tidsflödet, inte hur snabbt dessa färdas i ledningen. Om de går i kopparledningar är den sistnämnda farten ungefär två tredjedelar av ljusfarten.)

Något liknande sker då två personer som bara dragit på sig neurotypiskt syndrom möts. De förhandlar snabbt och mer eller mindre automatiserat och omedvetet om graden av ointimitet. Nu under människans förhistoria är människor i regel rädda för intimitet och livets smärtor. Därför är det viktigt att inte komma för nära varandra.

Personer inom det nuvarande autismspektrumet har notoriskt svårt för de förhandlingar som omnämns i föregående stycke. De har en tendens att bara kunna erbjuda hård ihopkramp eller (nästan) ingen alls. Personen med neurotypiskt syndrom på andra sidan kommunikationskanalen vill alltsomoftast undvika intimitet och tar då i regel det säkra före det osäkra och krampar ihop sig rejält.

Det är inte alltid som personen med neurotypiskt syndrom lyckas med sin (antagligen omedvetna) föresats som omnämns i föregående stycke, att undvika intimitet. Detta innebär att det är via kommunikation med personer inom det nuvarande autismspektrumet som de får reda på en glimt av vad det är att vara i intimitet.

Detta fenomen dyker även upp i ett annat sammanhang, nämligen i "ögonblicksögonblicken"(*), d.v.s. de kortvarande ögonblicken då även "hård"autister är i kommunikation. Existensen av dessa ögonblicksögonblick utgör en grund för den numera förlegade synen på autism som att personen med autism är instängd i en osynlig glaskupa. (Se även författarens "Autismspektrumtillstånd - Neurologisk abnormitet och/eller kommunikationsavstängningskramp?" angående ögonblicksögonblick och kritiska perioder, utvecklingstidsfönster, för utveckling av medvetande- och kognitiva moduler!)

(*) Detta av författaren högst hemmasnickrade ord härör från att det svenska Autism- och Aspergerförbundets tidskrift kallas "Ögonblick".

De med neurotypiskt syndrom tenderar även i kraft av sin vanlighet att statuspositionera sig som normala. Det råder en betydelseskillnad mellan orden "vanlig" och "normal". Det sistnämnda härör ur det latinska ordet "norma" vilket var namnet för ett romerskt byggnadsredskap för att skapa räta vinklar. Redskapet påminner något om de rätvinkelhakar som förekommer vid svarta eller numera vita tavlan i skolornas klassrum. Något är således "normalt" om det är "rätvinkligt", "rät" eller "rätt".

Sedan de med neurotypiskt syndrom väl statuspositionerat sig som normala är de sedan fritt fram för dem att skylla kommunikations- och andra problem i relation till personer inom det nuvarande autismspektrumet på just de sistnämnda.


Kommentaren och förslag kan e-postas till erik.engdahlREMOVE.THESE.FOUR.WORDS@spray.se.

Se även av samma författare...

Autismspektrumtillstånd - Neurologisk abnormitet och/eller kommunikationsavstängningskramp?
http://www.erikengdahl.se/autism/autism1-sv.html

Beskrivning av bilateral kommunikationsavstängningskramp (icke-intimitet) med hjälp av den halvkvantitatiska logaritmiska multiplkationstabellen
http://www.erikengdahl.se/autism/autism3-sv.html

*         *       *     *   * * SLUT * *   *     *       *         *