Ibland finns en slags elementarpartikel som kallas positiv myon(µ+). Om man har en sådan, så har man den inte så länge till. Det beror på att den alldeles av sig själv går sönder efter i medeltal ungefär två miljondels sekund. Den är instabil(radioaktiv). Om man vill använda en myon till någonting, måste man alltså vara ganska snabb i vändningarna. Ett sätt är att skicka in den i ett magnetiskt material och sedan med specialutrustning registera en av den döende myonens SOS-signaler, en s.k. positron (elektronens antipartikel). Myonen fungerar i likhet med många andra elementarpartiklar bl.a. som en liten kompassnål. Numera kan man framställa många myoner som rusar fram i en stråle där varje enskild myon är inriktad med sin kompassnåls sydände i färdriktningen. När väl myonen fastnat inuti ett magnetiskt material kommer den att känna av fladdret från alla andra miljarders miljarders små kompassnålar. De fladdrar p.g.a. temperaturrörelser. (Även vid den absoluta nollpunkten skulle ett visst kvantmekaniskt fladder kvarstå). Resultatet blir att myonen successivt glömmer bort hur dess kompassnål var inriktad vid inträdet i det magnetiska materialet. Den tidigare nämnda SOS-signalen innehåller i statistisk mening information om hur kompassnålen var inriktad vid dödsögonblicket. Genom att statistiskt bearbeta SOS-signalerna kan man fastställa bortglömmningshastigheten. Denna experimentella teknik kallas myonspinrelaxation(µSR). Bortglömmningshastigheten beror på det magnetiska materialets kemiska sammansättning och struktur, temperatur, tryck, pålagt magnetfält, var i materialet myonen hamnar m.m.. Bortglömmningshastigheten är fysikaliskt intressant i den meningen att många fysiker tycker att den är intressant.
Jag håller på att undersöka teoretiskt vad som händer när myoner skickas in ett magnetiskt mtrl på nyss nämnda sätt. Därigenom tolkar jag (alternativt förutser jag) vad de är som egentligen mätes i µSR-experimenten. Det gör jag på Rutherford Appleton Laboratory som ligger på vischan söder om Oxford. Det har jag gjord i ungefär ett år. I april ska jag öka min forskning i samhallsvetenskap och psykologi. Jag ska använda min avdogmatiseringsmetod på teorier inom dessa områden.