Denna kommande artikel beskriver en hypotes om hur neurologisk skörhet kombinerad med kommunikationsavstängningskramp till slut leder till autismspektrumstillstånd. Författaren föredrar detta benämning snarare än autismspektrumstörningar (ASD).
I ett tidigare arbete, ursprungligen presenterat på Tucson II, en konferens om medvetande i Arizona i april 1996, med titeln Den sociala konstruktionen av medvetande - ett sociokulturellt perspektiv på språkbaserat medvetande[Resumé] betonade Burns och Engdahl (1998) betydelsen av symbolisk kommunikation för att individuellt medvetande skall uppstå.
Utvecklingen av individuellt medvetande begränsas i de fall personen misslyckas att förvärva språkets verktyg (verbala, tecken- etc.), att lära sig kollektiva representation av självet och självets aktiviteter. Hörnpelaren är att extern reflektivitet vid något utvecklingsstadium, för människosläktet såväl som för individen, internaliseras.
Den här artikeln handlar om autismspektrumstörningar(ASD) som utgör en sådan typ av begränsad utveckling av medvetande. Med förbättrade metoder för att undersöka hjärnans struktur och funktion, t.ex. med metoder för avbildning av hjärnan med magnetresonans- eller positronemissiontomografi, minskar andelen "icke-organiska" ASD-fall. De icke-organiska fallen är dem där ingen abnormitet i hjärnans struktur och funktion kan påvisas. Det verkar troligt att denna andel kommer att minska till nästan noll. Detta anses ibland bevisa hypotesen att hjärnabnorminetet är den direkta orsaken till ASD. I enlighet med nedanstående diskussion är orsaken snarare indirekt.
Ett icke ovanligt fenomen bekant för många föräldrar, som sällan beskrivs i forskningslitteraturen, är att då och då, ibland mycket sällan, är personer med autism verkligen i kommunikation för ett ögonblick. Detta fenomen kan vara grunden för den numera omoderna synen att personer med autism är instängda i en glaskupa.
I den här artikeln argumenteras det för att existensen av detta fenomen gör hypotesen om en direkt förbindelse mellan hjärnabnormiteten och ASD långsökt; För hur skulle en hjärnabnormitet kunna plötsligen försvinna och sedan återkomma? Idén om direkt orsaksförbindelse mellan hjärnabnormitet och ASD verkar medföra idén att den primära aspekten av kommunikation är en aktivitet som sålunda skulle kräva någon typ av förmåga för att vara möjlig.
Denna artikel presenterar hypotesen att det som händer vid de ovan nämnda mer eller mindre sällsynta ögonblicken av kommunikation är ett momentant uppehåll från ihållande kommunikationsavstängningskramp. Kramptillståndets upprätthållande är en typ av hela tiden pågående aktivitet. Den primära aspekten av kommunikation är att hålla kommunikationskanalen öppen vilket är en icke-aktivitet inom livets grund- eller vilotillstånd.
Vad orsakar då ett sådant tillstånd av kommunikationsavstängningskramp? För några decennier sedan ansågs dålig omvårdnad, t.ex. bristande känslomässig bindning mellan vårdare och barn, vara orsaken till ASD. Det har dock övertygande visats att ASD inte orsakas av dåligt föräldrarskap.
En viktig fråga att besvara är huruvida autismdebuten är plötslig(pekande på en traumamekanism) eller och autismen uppträder gradvis inom loppet av en störd utveckling. ASD debuterar tidigt i livet (och är ev. senare diagnostiserad som sådant). Debuten kan vara före eller vid födelsen eller upp till tre års ålder. I många fall är utvecklinge god eller bättre än normalt innan debuten. Vid noggrann återblick i sökande efter tidiga symptom kan ofta förelöpare upptäckas. Inom ramverket för denna artikel, ses förelöparna som halvihållande tillstånd av kommunikationsavstängningskramp.
Tillstånden av kommunikationsavstängningskramp blir ihållande som resultat av psykotraumatiseringar som möter pöverkan från miljö på makrofysisk och social nivå. (*) De är socialt oundvikliga p.g.a. av någon form av neurologisk skörhet, d.v.s. de relevanta miljöpåverkningarna och de psykotraumatiseringar som möter dem är på biotisk ("biologisk") snarare än på social nivå. Att psykotraumatiseringarna inte är på social nivå är troligt p.g.a. den ofta mycket triviala karaktären av dessa.
Icke-ihållande tillstånd av kommunikationsavstängningskramp är ett mycket vanligt fenomen, men de flesta barn har inte den neurologiska skörhet som krävs för att tillståndet ska bli ihållande. Det finns många exempel på extrem avvisning och deprivation i barndomen som inte lett till autism.
Sedan ungefär början av nittiotalet har en viktig fråga vad gäller ASD varit en karaktäristisk blindhet för (andras) medvetande. Denna omöjligör eller försvårar "medvetandeläsning", d.v.s möjligheten att föreställa sig att andra människor har ett medvetande och att föreställa sig (mer eller mindre korrekt) deras avsikter och känslor. Begreppet om mekanismen för medvetandeläsning (bestående av undermekanismerna för detektion av avsikt, detektion av ögoninriktning, delad uppmärksamhet och "theory of mind") utvecklades av av Simon Baron-Cohen efter Jerry Fodors idé om medvetandets modularitet, där de olika modulerna är baserad på instinkter. Andra moduler av Fodortyp är olika kognitiva förmågor som hör till sinnena och språkinstinkten.
Ibland gör autister avsevärda framsteg senare i livet, t.ex. i tonåren. Detta kan vara förenat med ett slags mognad (inte nödvändigtsvis densamma som normal mognad) av nervsystemet som möjliggör ett delvist övergivande av kommunikationsavstängningskrampen. ASD är emellertid ett livslångt handikapp och restsympton återstår även i de fall där ASD inte är förenad med utvecklingsstörning(låg IQ).
Övergivande av kramptillståndet leder inte till bot av ASD. Detta kan bero på de tidsmässiga villkor som omnämns av t.ex. Steven Pinker i sin bok The Language Instinct. Han hävdar att det råder tidsmässiga villkor vad gäller när det är möjligt att (eller åtminstone avsevärt lättare att) förvärva full funktionalitet för diverse medvetandemoduler, t.ex. vad gäller att lära sig sitt första språk.
I artikeln hävdas det att för att vissa av medvetandeinstinkterna ska utvecklas till full funktionalitet är kommunikation nödvändig. Detta gäller språk, medvetandeläsning, reflektivitet, impulssystem(Se nedan!) och självbevarelse. För vissa av instinkterna är det själva existensen av kommuniation som är nödvändig snarare än god, angenäm, älskvärd kvalité för den. Kommunikationens kvalitativa aspekt kan påverka personligheten på sekundär nivå. I de fall som leder till ASD är kommunikationen avstängd p.g.a. en mer än vanlig känslighet hos nervsystemet. Burns och Engdahl (1998) beskrev mekanismen för individuell reflektivitet som utvecklas genom internalisering genom symboliska kommunikation. En annan mekanism, som inte omnämns i detta föregånde arbete, är internalisering av ett impulssystem. Vardagslivet, såväl som icke rutinartat liv, består av en uppsjö av procedurer och underprocedurer. För att komma ihåg att komma ihåg att komma ihåg... ...att göra livets göranden, behövs ett fungerande impulssystem. (Om man misslyckas att tidigt i livet internalisera impulssystemet, är det dock sedan möjligt att skräddarsy ritualer som ändock tillförsäkrar att externa impulser genereras vid behov.). Idén om frånvaron av ett internaliserat impulssystem är relaterat (**) till idén om "the executive dysfunction hypothesis" som utvecklats av Pennington adn Russel.
En annan fråga att studera är relationen mellan kommunikation och "the weak central coherence hypothesis"(föreslagen av Happe) som åsyftar benägenheten hos individer med autism att i sin informationsbehandling fokusera på detaljer snarare än på helheten. Denna hypotes kommer in i ett försök att förklara de exceptionella förmågor och begränsade intresseprofiler som vissa individer med autism uppvisar.
Referenser:
[Burns and Engdahl, 1998a] T.R. Burns and E. Engdahl, "The Social Construction of Consciousness - Part 1: Collective consciousness and its Socio-Cultural Foundations", J. of Consciousness Studies 5(1), 67-85(1998). Resumé i http://www.erikengdahl.se/mind/jocs1a-en.html#part1.
[Burns and Engdahl, 1998b] T.R. Burns and E. Engdahl, "The Social Construction of Consciousness - Part 2: Individual Selves, Self-Awareness, and Reflectivity.", J. of Consciousness Studies 5(2), 166-84(1998). Resumé i http://www.erikengdahl.se/mind/jocs1a-en.html#part2.
(*) Detta resonemang involverar en omöblering av en vanligt förekommar arvs- och miljöontologi. Här ligger inte psyket på en egen högt liggande nivå. Istället kommer psyken in på alla nivåer, t.ex. mikrofysisk, kemisk, biokemiskt, biotiskt, makrofysisk, social, ekonomisk. Nivågrupperingen inte nödvändigtsvis strikt hierarkisk. Psyken motsvarar ungefär "andar" i Gregory Batesons bok "Ande och natur", d.v.s. de är en beståndsdel av sammansatta system där energiflöden styrs i enlighet med kodade skillnader. [Tillbaks]
(**) Skall kontrolleras. [Tillbaks]